Godmorgon.

Jag vaknade nyss. Jag vaknade med ett leende på läpparna. Säger till mig själv att låta det ta tid, skynda långsamt, inte förvänta mig något alls.

Varför i helvete har han inte skickat något sms än?! Inte för att jag ens tänkt tanken på att själv höra av mig till honom men det är liksom skillnad. ;)

Det kanske blir så att vi inte hörs av alls innan han är tillbaka i Alingsås, det kanske vore en nyttig lärdom för mig och mitt tålamod. Jag vill inte öva upp mitt tålamod… jag vill ha ett sms, gärna idag.

Men jag sitter med ett leende på läpparna och tänker att det får ta den tid det tar, vi ska ju hinna njuta av tiden också. Nu blir det frukost.

Puss.

3 Responses

  1. Nathalie Says:

    “Jag vill inte öva upp mitt tålamod” Jag är precis likadan.. varför kan inte världen anpassa sig efter såna som oss?

  2. Therese Says:

    För att världen inte vågar vara lite direkta, man ska alltid gå och vänta på något! Tänk att träffa en kille som verkligen hörde av sig på studs! det hade varit så chockartat att jag hade blivit övertygad om att han var psykopat eller att det var något annat fel på honom! Hmm…

  3. Annchen Says:

    Många tjejer går runt med “jag vill höra av mig men måste vänta för annars tycker han jag är påflugen”…sånt skiter iaf jag i. Vill jag höra av mig så gör jag det. Kan han inte ta mig för den jag är, vad ska vi då göra tillsammans?

Leave a Comment

Please note: Comment moderation is enabled and may delay your comment. There is no need to resubmit your comment.